Kent, jag och Jossan på promenad i skogen.

Nu blommar Mjölon med sina söta blommor.

/ Annemor

Det är bloggvännen Carita som startat utmaningen att börja varje vecka med en Glad Måndag.

Det är en härlig början på veckan idag, solen skiner och himlen är blå, skogen är full av sjungande fåglar.

Glad måndag

/ Annemor

God natt

/ Annemor

Mitt körsbärsträd är fullt av knoppar och några har slagit ut.

Men äppelträdet har tusentals blommor, de är såååå vackra och fulla av bin och humlor.

Nu börjar min Rhododendron slå ut också.

Min Japanska blodlönn har börjat få riktigt stora blad.

Jag har varit i min ateljé också och målat svarta kanter på mina senaste målningar, en har jag kvar som jag inte ännu vet hur jag ska göra, svart kant eller vit ram.

De här är signerade och klara.

Det är den här som jag inte vet om jag ska måla svart kant som på de andra eller sätta vit ram på.

Några andra målningar som jag jobbat vidare på är de här, de är lite mindre.

/ Annemor

När Maskrosorna står i full blom ska potatisen sättas i jorden.

Idag har jag fått ner den sista potatisen i jorden, Corolus, en sommarpotatis som ska vara klar på 10 – 14 veckor. Då blir det lagom att börja ta av den 10 – 31 juli. Jag hoppas på att Early Rose kommer att gå att ta av till midsommar. Asperges kommer inte att bli klar förrän i mitten av augusti. Jag hoppas på att ha egen potatis från midsommar till sen höst.

I växthuset växer salladen fint.

/ Annemor

Idag känner jag mig gladare igen och under förmiddagspromenaden tränade jag Jossan på att gå fint bredvid mig. Jag säger ”gå fiiint” och när hon går för fort säger jag ett kort ”äh” och då saktar hon in, och med lite hundgodis som belöning, går det riktigt bra. Så tränar jag på ”stanna” också. Jag tränade ju henne i början, men sedan har jag glömt bort det och nu är det dags igen för hon har börjat dra när vi är på nya platser.

Vi såg en humla på vägen, den såg nästan död ut men när jag sträckte ner handen kröp den upp och jag satte den på en maskros och då piggnade den till.

Vi hörde Näktergalen för första gången och vid magasinet var det fullt av Hussvalor och Ladusvalor. Nu känns det som att sommaren är här.

Att se hästar i hagar bryr sig Jossan inte särskilt mycket om. Men när två kommer bakom oss på vägen och med människor på ryggen då blev det lite läskigt. Men när de gått förbi då drog hon och ville efter.

Mamma ringer under promenaden och jag blir så sorgsen.

Mamma – Kommer du idag?

Jag – Nej, inte idag.

Mamma – Men det var så länge sedan.

Jag – Men mamma du var ju hos mig igår.

Mamma – Men när kommer du då? i morgon?

Jag – Nej, på onsdag kommer jag som vanligt.

Mamma – Men det är så långt dit.

Jag – Nej det är inte länge. Du vet jag kommer varje onsdag och lördag varje vecka.

Mamma – Jaha, då är det bara två dagar kvar.

Jag – Ja, på onsdag kommer jag som vanligt. Ha det bra, hej då.

Mamma – Hej då, jag älskar dig.

Jag – Ja jag älskar dig också, hej då.

/ Annemor

En kort kvällspromenad mitt under schlagerfestivalen visar på nästan fullmåne.

Jag håller på Cornelia från Sverige men än har bara 10 låtar sjungits och många bra har jag hört, framförallt Finland, Schweiz och Frankrike tyckte jag om.

Vi får se hur länge jag orkar vara uppe, men jag vill hör Cornelia och jag skulle vilja se röstningen, men jag vet inte om jag orkar.

/ Annemor

Jag vet inte varför, men ibland sitter gråten så nära. Ibland känns det mesta tungt och jobbigt. Men jag har mig själv att skylla som tar på mig så mycket.

Jag fick lite panik igår av alla fästingar och jag grubblade och drömde om dem, och jag drömde om en utställning där jag sitter ensam i en kall källare och ingen kommer. Jag ångrar nästan att jag bokade galleriet Gamla stan, om 3 veckor har jag vernissage. Jag grubblade på tiden som går och jag får inget gjort i trädgårdslandet och omplanteringar mm. Naturligtvis grubblade jag på att Kent måste må bra också och att Jossan sedan ska trivas ihop med Anki och att jag har så ont i mina händer och armar ibland, särskilt när vi går på nya ställen för då drar hon så mycket, alla nya lukter. Här i skogen går hon bra. Hon skulle behöva gå en lydnadskurs.

Jaha där skrev jag av mig lite och det kändes bra.

Nu har jag nyss skjutsat hem mamma och hon blev glad, för jag lät henne vinna kortspelet.

/ Annemor

I morse packade vi frukosten i ryggsäcken och åkte mot Sundbyholm genom den vackra bokskogen.

Vi parkerade vid Sigurdsristningen.

Vi parkerade men gick sedan åt andra hållet, tog bron över kanalen, in till stigen genom hagarna.

Vi åt frukost där kanalen går ut i Mälaren. Men det var massor av fästingar på väg dit. Jag tog då 5 fästingar som kröp på Jossan, senare tog jag bort 7 till + en som sugit sig fast på henne. (Jag kollade henne noga när vi kom hem igen). På kvällen hittade jag ytterligare 4 st + 4 st som sugit sig fast, alla pyttesmå.

Vi åt glass vid hamnkafeet.

Vi promenerade runt Syndbyholms slott.

/ Annemor

Skjulsta är ett fritidsområde och del av Vilsta naturreservat. Där finns badplats, café och strövområden bland fin lövskog. Dit ville Kent idag och jag som chaufför följde med. Otroligt fint är det att gå runt där och Grönsångare spelade på minst 5 ställen. De låter som ett snurrande mynt.

Efter en härlig promenad satt vi ute och drack kaffe och åt våfflor vid kaffestugan, gott.

När vi kom hem satte jag några rader potatis till, nu är det bara en sort kvar att få ner landet. Jag måste också så mer grönsaker, en del av det jag sådde i en pallkrage har kommit upp. Jag har stora grönsakslandet kvar att så i.

/ Annemor

Nu har jag 160 följare runt om i hela världen, som läser min blogg och vill ha aviseringar när jag gör ett blogginlägg. Det är så roligt, jag är så glad åt alla mina bloggvänner. Tack för att ni finns.

/ Annemor

Ja nu lyser granarna i skogen, man kan nästan tro att det är jul och att någon har klätt granarna med julgranskulor. Men… det är hongranarna som blommor så vackert i skogen, oftast finns de högt upp i topparna. Men ibland har man tur och ser dem i ögonhöjd.

/ Annemor

Idag fick jag agera chaufför igen, till vackra hagar. Kent ville åka till ett område där han tidigare år har hört Göktyta. Det blev några stopp efter vägen, så han kunde lyssna. Men ingen Göktyta hördes, men vi tog också en promenad och en otrolig serenad av andra fåglar hörde vi.

/ Annemor

Äntligen kom jag iväg på en promenad över Dansberget, det var blåsigt men jag hörde Göken för första gången i år.

/ Annemor

Morgonpromenaderna är bäst och nu är det riktigt grönt…

Och blåbären blommar…

En fallen gran blommar, och Jossan väntar tålmodigt tills jag fotat klart.

/ Annemor

Mitt körsbärsträd har inte slagit ut än, men kvällspromenaden visade att de vilda i skogen blommar nu.

/ Annemor

Kent är ju inte den som vill sitta still i trädgården och ta det lugnt, även om det är det han skulle behöva nu efter stroken.

Ser han en ovanlig nyckelpiga blir det rena cirkuskonsterna för att få ett bra kort på den.

Men jag fick ett bra kort på den med mobiltelefonen.

Kent är ju van att gå långa promenader så det är inte lätt för honom att ta det lugnt. Vi tog bilen lite närmare åkrarna och det blev en fin och lagom lång promenad.

Så härlig promenad och Häggen som blommar.

Vi fortsatte ut på åkrarna en bit och sedan vände vi.

Det finns gräs som redan gått i blom.

På hemvägen gick vi förbi Bokarna som hade fått stora blad.

Vi gick förbi Korparnas boträd, men det blev de störda av och flög oroligt runt.

/ Annemor

Det är bloggvännen Carita som startat utmaningen att börja varje vecka med en Glad Måndag.

Jag börjar min vecka med en Glad Måndag i tacksamhetens tecken. Jag har så mycket att vara tacksam över.

😊 Jag är tacksam för att jag har Kent och att han mår bättre igen.

😊 Jag är tacksam för att jag har mitt hus och min trädgård och att jag kan odla.

😊 Jag är tacksam för att jag fått tag på en så bra målare. Min lilla stuga ska bli så fin.

/ Annemor

Jaha så är det att vara chaufför, Kents telefon ringer. Det är hans bästa kompis som ringer. ”Jag har 20 Svarttärnor här, tror du att Annemor kan skjutsa hit dig”.

Ja det är klart att jag kan.

Jag skjutsar Kent hem till honom, jag parkerar, släpper av honom och tar en promenad med Jossan innan vi går ner till dem.

Det är inte helt fel att bo så här som han gör.

Oh vatten tänker Jossan och travar bara rakt ut. Hon är inte rädd för vatten.

Det var en riktigt skön kväll.

/ Annemor

Idag fick jag börja mitt liv som chaufför och det var riktigt trevligt. Kent mådde  bra i morse, men jag somnade inte förrän framåt fyra så jag var lite trött. Men det viktiga är att han känner sig pigg. Igår pratade Kent om Dvärgmåsar vid Ekeby våtmark, som han var rädd att missa för man visste aldrig hur länge de var kvar. Så imorse frågade jag om han ville åka dit idag. Det ville han.

Här kommer lite bilder från Ekeby våtmark. Vi såg Dvärgmåsarna och årets första Tornseglare.

/ Annemor