Nävekvarn
Idag blev det en utflykt med min dotter Åsa och de två yngsta barnbarnen. Vi åkte till Gula kvarn i Nävekvarn och åt och fikade och tittade till min utställning. Sedan gick vi ner till hamnen och gick över en lång bro till en liten ö.
På hemvägen stannade vi till vid en fin gård, som jag alltid får konstiga minnen ifrån, när vi åker förbi där, det är glada positiva minnen hur jag som barn skuttar/ dansar vägen fram förbi de röda husen. Men det underliga är att jag aldrig har varit där. Ändå känns det så välbekant och hemma på något konstigt sätt.
Men idag när vi stannade till där och jag för första gången gick där på vägen kände jag ingenting. Känslan jag alltid känner när jag åker förbi var helt borta.
/ Annemor
2 kommentarer på “Nävekvarn”
Kommentera
följer min kreativitet
Min kreativitet 
Har du några tankar om varför du har minnena från platsen? Jag tycker det låter fascinerande och lite otäckt (även om minnena är positiva). Gården/herrgården/ är jättevacker, jag älskar såna platser.
GillaGillad av 1 person
Nej jag har ingen aning. Det var en gång för många år sedan som jag och min nan kom åkande på vägen mittemot som jag fick en känsla av att jag var hemma. Nästa gång såg jag en flicka som sprang eller dansade glatt vägen bort, mellan de röda husen och jag fick en känsla av att det var jag. Den stora fina herrgården såg jag bara suddigt långt borta. Numer åker vi oftast på den stora vägen nedanför och jag känner mig alltid lugn och glad när vi åker förbi där. Men igår när jag för första gången svängde in och gick ur bilen blev jag besviken. De röda husen kändes gamla och förfallna och den fina gården kändes inte bekant. Jag blev besviken.
Det enda jag vet är att min pappa är född kanske 5 mil därifrån.
GillaGilla